En inspirations och motivationsdag som landade mycket väl hos de 20 medlemmar som mötte upp i Harestads församlingshus. Peter Carlsson ledde processen enligt Back casting metoden. Våra arbetsgrupper fick till uppgift att formulera sina visioner inför 2045. Vi fick också i uppgift att hitta faktorer som kan gynna eller vara ett hinder, s.k. wildcards, som kan påverka arbetet fram till förverkligande.
Ordförande Gunilla välkomnade och inledde med några ord om Kungälvs svaga placering på kommunrankningslistan som mäter hållbarhet ur flera perspektiv. Där finns mycket att önska. Vi i Omställning Kungälv vill bidra till att fylla glappet mellan det låga resultatet och de uppsatta målen.
Regeringen har beslutat att Sverige ska vara klimatneutralt 2045. Kungälvs kommun har som mål att den kommunala verksamheterna ska vara klimatneutrala 2030.
Ann-Sofie talade om att många bär på klimatångest, att mötas och hitta vägar framåt för att tillsammans bli mer hållbara kan väcka hopp. Ett sätt för oss att också själva må bättre. Vi ska också ha roligt och arbeta med de viktiga frågorna ur lust.
Peter inledde visionsarbetet med några fakta och en berättelse om hur hans barndoms bostadsområde utanför Stockholm förändrades, tunnelbanebygget och vilka konsekvenser det fick. Hur tänkte man i Göteborg, varför ingen tunnelbana? Vilka tankar och beslut var drivande då på 50/60-talet? Vad har vi lärt och vilka perspektiv menar vi att framtida boende ska ha med för att vara hållbart? Vilka vinner, vilka förlorar på förändring? Centralisering, decentralisering fördelar och nackdelar. Sveriges självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel är för närvarande bara 47 %. Om det blir livsmedelskris måste varje dalmas ta hand om åtta Stockholmare.
Så var det dags för arbetsgrupperna Nybyggnation, Energi, Hållbara transporter och Hållbar lokal matproduktion att börja jobba. Efter några timmars mycket intensiva samtal där tiden alltid kändes knapp presenterade varje grupp sin vision för 2045.
Nybyggnation
Mål 2045: Att husen byggs av trä eller koldioxidfri betong omgivna av en vacker grön miljö. Företag och verksamheter är insprängda bland bostäderna. Bygga på höjden. Att äldre hus inte i första hand rivs utan återbrukas. Att det är lönsamt att återbruka. Ordningar för att samla in vatten från husen. Att klimatpositiva hus har byggts i exempelvis Kode.
Reflektioner från oss andra:
Att bostäder, byggnader kan användas på ett flexibelt sätt beroende på behov. Kontor kan bli
lägenhet, lägenhet bli kontor, 5-rummare kan bli trerummare osv. Barnperspektivet- lek, trygghet och grönska.
Energi
Mål 2045: att fördubbla mängden producerad energi i förhållande till hur mycket kommunen använder idag och att kraftigt öka solenergiproduktionen samt lagringsmöjligheterna. 2045 finns ett spritt ägande av energikällorna och flera mindre producenter som säljer el. Ett gott samarbete är upparbetat med andra producenter och med myndigheter.
Vad kan hända på vägen?
+ Bättre sätt att tillverka batterier, ju varmare klimat desto större intresse, stor aktivitet i energigruppen som jobbar för energieffektivitet.
– Geopolitiska konflikter ex med Kina, blockering av vindkraft i kommunen
Reflektioner från oss andra:
Vi måste lära oss hur vi kan spara, hur är det med vattenkraft/Göta älv? Tyvärr är den för grund och har för svag ström. Nya regler för avstånd till vindkraft 8800-1000 m- inte så lätt att få till i vår kommun… Regeringen arbetar för att ta bort kommunalt veto mot kärnkraftsbygge. ..?
Hållbara Transporter
Mål 2045: Dubbelspårig järnväg på Bohusbanan. Hållplats i Säve.
Delmål på vägen dit: större pendelparkeringar, 80 % av jobbpendling sker med kollektivtrafik, invånarna utvecklar ett hållbart mindset, cykelvägar längs alla stora vägar, kollektivtrafiken byggs ut i kommunen, bilpooler i ytterdelarna av tätorterna, fossilfria transporter i all kommunal verksamhet, fossilfri sjöfart, Mariestadsmodellen vilket betyder vätgasbilar, två elbusslinjer.
Hållbar Lokal Matproduktion
Mål 2045: Kungälv är ett center för Hållbar lokal matproduktion. Detta skulle innebära att: mer än 50 % av kommunala verksamheters och kommuninvånarnas livsmedelsintag är närodlat och ekologiskt, köttproduktionen på naturbetesmark har ökat, matmarknader på flera ställen i kommunen, distributionsled mellan producent och konsument fungerar på ett hållbart sätt, efterfrågan, kunskap och vilja hos allmänheten är stor, jordbruksmarken är bevarad till matproduktion, ingen djurfabrik i kommunen, konsumenter och odlare har utvecklat relationer som leder till ökade förståelse och kunskap, restauranger och kaféer har en ekoprofil.
Vad kan hända på vägen?
+ Politikers ökar sin medvetenhet, kunskap och mod, den importerade maten är dyrare, brist på importerade varor kan leda till att nya grödor odlas, ökade bekymmer/kriser ökar intresset för nya matvanor- ett nytt matmode växer fram, MSB har beslutat om en större självförsörjningsgrad, matlagning har blivit en hälso och livskvalitéfaktor, vi arbetar 35timmar/vecka, vissa värmekrävande växter kan odlas här, odlingslinje/Naturbruksgymnasium har startats på Mimers eller/och på Nordiska folkhögskolan, alla förskolor/skolor har en skolträdgård.
– Det finns krafter/personer/ företag som motverkar visionen genom t.ex. prissättning, desinformation och monopol. Översvämningar, torka och temperaturförändringar kan vara hinder på vägen.
Reflektioner från oss andra:
Tillsammansodling är ytterligare en potential kan ordnas i kommunal regi, att göra en sammanställning av alla odlare och matproducenter i kommunen-som presenteras i kommunens namn, samverka med trädgårdsföreningen och aktiva odlare för idé och kunskapsutbyte. Var ska det nya byggandet ske om åker och betesmark inte får nyttjas – en intressekonflikt. Hur påverkar vi invånarnas attityder?
Avslutningsvis presenterade varje grupp en tidsplan på när vad ska hända för att uppnå vision 2045.
Peter avtackades av mycket nöjda deltagare som kände sig motiverade att kavla upp armarna för vidare arbete. Som Ann-Sofie sa i sin inledning” att arbeta tillsammans ska vara lustfyllt- och det var det! Uppföljning kommer att ske först i arbetsgrupperna, på medlemsmöten och längre fram eventuellt ännu ett möte med Peter.
Vid pennan Kari Marstrander Bové