Det rådande omvärldsläget med krig, klimatförändringar och pandemi har ökat fokuset på Sveriges självförsörjning. Behovet av att kunna hantera oförutsedda händelser och ändrat klimat med översvämningar och grundvattenproblem är kommunernas utmaning och också till del deras ansvar. Nybyggnation på åkermark har setts som en godtagbar effekt av Göteborgsregionens expansion. Läget är annorlunda nu.
Fråga: Vi deltog i mötet med kommunen om den nya FÖP:n i Kode. Vi tycker det är angeläget med fler bostäder i Kode, i synnerhet behövs lägenheter så både de som ska ha sin första egna bostad och de som vill flytta till något mindre inte ska tvingas flytta från Kode. Är inte det ett tillräckligt skäl att bygga fler bostäder – också på jordbruksmark? Vi har väl tillräckligt med jordbruksmark i kommunen ändå? SLA
Svar: Visst är det viktigt att man i alla olika faser av livet ska kunna bo där man känner sig hemma. När det ska byggas nytt görs det lämpligen på annan mark än jordbruksmark. Vi har gott om annan mark i kommunen. Ett gott exempel är det som byggts på Kärnaberget, ser nästan ut som ett gammalt fiskeläge och ansluter väl till bebyggelsetradition i Bohuslän.
Dagens globala klimathot och krigsrörelser har lett till en omvärdering av krisberedskap och självförsörjning. Som vi sett den senaste tiden är vårt samhälle beroende av import från andra länder för att kunna försörja befolkningen med mat och el.
I Jordbruksaktuellt 14 feb 2023 kan man läsa att ny statistik som Hushållningssällskapet tagit fram visar att i 30 av landets 290 kommuner produceras inte mer mat än vad som skulle räcka till de egna invånarna i en vecka. Det är framför allt i de 15 kommuner som ligger runt Stockholm och Göteborg, där åkermark ofta exploateras för bostäder, som försörjningen är låg. Hushållningssällskapet menar också att det är en stor risk att förlita sig på några få ”superproducerande” kommuner, och att fokus bör ligga på att varje kommun stöttar och synliggör den livsmedelsproduktion som sker – och skulle kunna ske – i den egna kommunen.
Flera kommuner, som Jönköping, fredar helt jordbruksmarken från bebyggelse. Byggande på jordbruksmark är förbrukning av en resurs som inte kan förnyas och tar mark ur livsmedelsproduktion för alltid. I Kode har vi flera unga lantbrukare som vill utveckla sin verksamhet. Vi anser att detta bör uppmuntras.
Samtidigt bidrar det till kommunens strategiska mål. I den nya kommunledningens strategidokument Kungälv 2030 uttrycks att man vill att Kungälv ska bli ledande i hållbarhetsarbetet med FNs Agenda 2030! Det har direkt bäring på lokalisering av bebyggelse, bevarande av jordbruksmark för livsmedelsproduktion och planering för trafik och transporter. Ett av de strategiska målen formuleras så här: Kungälvs kommun ska vara en robust kommun som har hög uthållighet i kris, höjd beredskap, i förändrat klimat och i krig.
I en förändrad värld behöver vi prioritera om och ändra på tidigare planer. När fler bostäder önskas i kommunen får de placeras där de inte förstör vår möjlighet till matproduktion och krisberedskap.
Foto. G.Almered Olsson