FÖP Kode, Kungälvs kommun diarienummer KS2020/1689

Avsändare: Omställning Kungälv

Kontaktperson: Gunilla Älmered Olsson
almered.gunilla@gmail.com 0730-91 49 17

INNEHÅLL

Sammanfattning

Inledning

1 NUTID – FRAMTID
1.1 Ändrade planeringsförutsättningar 2023 och ett generationsperspektiv. Ökad självförsörjning och krisberedskap; Livsmedelsförsörjning
1.2 Krafter som idag Begränsar

2 Kommun övergripande och kommunala mål-Dokument
2.1 Jordbruksmark som planeringsförutsättning
2.2 En ny livsmedelsberedskap
2.3 Länsstyrelsens Regionala Miljömål
2.4 Politisk vision FÖP Kode
2.5 Nu Styrande Majoritetens Programförklaring
2.6 Kommunens Miljömål

3 Miljöbalken exploatering
3.1. Miljöbalkens krav
3.2. Har alternativa bebyggelselägen tillräckligt utretts?
3.3. Tätorsavgränsningen är utökad

4 . Bevarandevärde Jordbruksmark
4.1 Sammanhängande åkermark
4.2 Kulturhistoriska värdekärnor

5 . Värdering Jordbruksmark
5.1 Grön- och strövområden värderas högre än jordbruksmark
5.2 Skogsområden värderas högre än jordbruksmark
5.3 Hållbar företagsutveckling för jordbruket
5.4 Gröna näringar ska utvecklas

6 . Tolkning Centrala begrepp
6.1 Stadskvalite, urbana kvaliteer
6.2 Ekosystemtjänster ofullständigt behandlade
6.3 Lokal utveckling, hållbar bebyggelse- och företagsutveckling

7 . Geoteknisk Risk- ExploaterinG Jordbruksmark
7.1 Identifierade Riskområden i geoteknisk utredning

8 . Risk – Ekonomisk plan
8.1 Trafikutredning Planskildhet över järnvägen
8.2 Ekonomisk Konsekvensanalys – Risk
8.3 Ekonomisk Konsekvensanalys – Genomförande
8.4 Ekonomisk Konsekvensanalys – Slutsats

9 . Sammanfattning

10 Källor

SAMMANFATTNING

”Vi har inga synpunkter på nybebyggelse och inflyttning till Kode.
Vi motsätter oss exploatering av jordbruksmark.”
OMSTÄLLNING KUNGÄLV

Detta är våra argument:

1. Ny verklighet 2023 har gett ändrade förutsättningar

Ny verklighet 2023 har gett ändrade förutsättningar för samhällsplanering – Ökad självförsörjning, Livsmedelsförsörjning och Krisberedskap. Detta stöds av Agenda 2030, nationella, regionala och kommunens egna måldokument. FÖP Kode måste revideras

2. Miljöbalkens lagverk för exploatering av jordbruksmark följs inte

Alternativa bebyggelselägen presenteras och motiveras inte och är inte utredda vilket krävs enligt miljöbalken.

3. Bevarande av jordbruksmark – flera olika dimensioner saknas

Areal överskriden i VG regions tillåtna exploateringskvot
Kulturhistoriska värdekärnor – föreslås exploateras i FÖP
Biologisk mångfald i planområdets naturbetesmarker, odlingsmarker, vattendrag – ej inventerad
Ekosystemtjänster ofullständigt redovisade – kolinlagring i jordbruksmark ej noterad

4. Inkonsekvent värdering av jordbruksmarksmarks kvalitéer

Grön- och strövområden värderas högre än jordbruksmark
Skogsområden värderas högre än jordbruksmark
Gröna näringar ska utvecklas enligt politisk vision för Kode.
Detta motverkas av föreslagen exploatering i FÖP

5. Riskbedömningar – Geoteknik

Jordbruksmark med kvicklera med skredrisk föreslås bebyggas i FÖP

6. Riskbedömningar – Ekonomi

Kommunen har ej rådighet över Bohusbanans utveckling
Bohusbanan tas inte med i den ekonomiska bedömningen, trots att den är själva förutsättning för utbyggnaden

INLEDNING

Kungälvs kommun har begärt in yttrande på samrådshandling Fördjupad Översiktsplan, FÖP Kode. Här är våra synpunkter rörande Jordbruksmark i Kode, Kungälvs kommun

I samrådshandlingen, FÖP Kode, föreslås exploatering på en fjärdedel av jordbruksmarken i planområdet (38/150 ha, FÖP sid. 82).

Jordbruksmark – betes- och åkermark – har en markanvändning för matproduktion men producerar en lång rad ekosystemtjänster som biologisk mångfald, kolinlagring och landskapshistoria.

En ändring av markanvändningen – exploatering för byggnadsändamål – måste enligt Miljöbalken, motiveras varför exploatering motsvarar samhällsviktiga intressen.

I det följande finns våra argument för bevarande av jordbruksmark i Kode-Solberga.

”Nybyggnation i Kode kan och bör lokaliseras till platser utanför jordbruksmarken.”

1 NUTID – FRAMTID

1.1 Ändrade planeringsförutsättningar 2023 och ett generationsperspektiv. Ökad självförsörjning och krisberedskap; Livsmedelsförsörjning

Vi är nu inne i en pågående samhällsförändring med ökade insikter om oberäknade händelser i omvärlden. Detta ger andra förutsättningar för samhällsplanering i Sverige.

Krig i Europa, global terrorism, pågående klimatändring med ständiga klimatkatastrofer som översvämning och torka och ökade transportpriser har knäckt tilltron på ständiga och trygga långväga leveranser av mat och insatsvaror till jordbruket och industrin. Ökad självförsörjning och krisberedskap, Livsmedelsförsörjning är nu i fokus för myndigheter, näringsliv och privatpersoner.

Väsentligt samhällsintresse och hållbar utveckling år 2023 är livsmedelsförsörjning och krisberedskap.
Planeringsmodeller där storstad och närliggande tätorter tillåts expandera på jordbruksmark – är i dag föråldrade och måste revideras till den ändrade samhällssituationen och framtidens behov.
Jordbruksmarken som leverantör av mat, ekosystemtjänster och biologisk mångfald, vild och odlad – har odiskutabla värden och behovet kommer att växa. Globala, långväga transporter av basmat är inte längre relevant – av ekonomiska och hållbarhetsskäl.
En hållbar utveckling innebär utveckling av matproduktionsföretag och andra lokala företag. Detta ger nya arbetstillfällen och bostadsbehov – och lokal utveckling.

Det är ett viktigt samhällsintresse för oss och nästa generation – att bevara resursen jordbruksmark

”Staden ska vara välfungerande nu, senare och långt senare. Den skall anpassas till pågående, kända samhällsförändringar och samtidigt kunna anpassas till kommande generationers ännu okända behov.”
Källa: Kungälvs Kommun 2022, samrådshandling KS2015/880

1.2 Ändrade planeringsförutsättningar

2 KOMMUN – ÖVERGRIPANDE OCH KOMMUNALA MÅL-DOKUMENT

2.1 Jordbruksmark som planeringsförutsättning

Göteborgsregionens nätverk för Översiktliga & Miljöstrategiska planeringsfrågor 2020 skriver:

Det behövs ett förstärkt försörjningsperspektiv i fysisk planering för att synliggöra olika värden och samspel i jordbruksmarken.
Värdena omfattar bl.a. matproduktion, biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster.
Det finns behov av att identifiera ett regionalt förhållningssätt till exploatering på jordbruksmark inom Göteborgsregionen.
Ett regionalt förhållningssätt kan formuleras som riktlinjer för att hitta balans mellan exploateringsbehov och bevarande.
Det kan också underlätta kommunernas planering.

2.2 En ny livsmedelsberedskap

En ny livsmedelsberedskap är titeln på en ny pågående utredning som regeringen beställt 28 april 2022. (Kommittédirektiv Dir. 2022:33).

Utredningen ska föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskapen inklusive styrmedel för näringslivets medverkan.

Förslagen ska utgöra en del av underlaget för regeringens fortsatta arbete för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen i syfte att stärka samhällets krisberedskap och det civila försvaret i enlighet med målet för det civila försvaret. Den blir klar 1 december 2023.

2.3 Länsstyrelsens Regionala Miljömål

Enligt miljömålet Ett rikt odlingslandskap ska ”odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärkas”.

I Länsstyrelsens regionala miljömål ”Ett Rikt Odlingslandskap” finns ett kvantifierat delmål ”Bevarande av Åkermark”:

År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion.

I rapport beställd av Kommunen i ÖP 2010, daterad 2020-12-20
”Utredning av Jordbruksmark, Kungälvs Kommun 2020” anges att:

Översatt till Kungälvs kommun innefattar en gräns på maximalt 3,0 ha i minskad åkerareal mellan åren 2015 och 2020, räknat på kommunens andel av länets landareal (ca 1,5 %) eller 5,4 ha omräknat på befolkningen (ca 2,7 %).
Detta inbegriper både igenväxning och exploatering, vilket visar att utrymmet för exploatering av åkermark sannolikt är ytterst litet om kommunen vill bidra proportionerligt till det regionala tilläggsmålet.

Resultatet enligt Jordbruksverkets rapport ”Exploatering av Jordbruksmark 2016-2020” (Rapport 2021:08) minskade åkermarken med:

-430 hektar i Västra Götaland
-14,4 hektar i Kungälvs Kommun (max gräns -3 hektar)
Resultatet t.o.m. 2020 för Kungälvs Kommun är 480% över Länsstyrelsens Regionala delmål ”Bevarande av Åkermark”.
I FÖP Kode föreslås ytterligare 33 hektar värdefull åkermark exploateras

Resultatet, för Kungälvs Kommuns del, skulle i så fall bli 1 580% över Länsstyrelsens Regionala delmål ”Bevarande av Åkermark”. (Åkermark som exploaterats mellan 2021-2023 är ej inkluderad).

2.4 Politisk vision FÖP Kode

Den politiska Visionen för Kode är framtagen av Beredningen för samhälle och utveckling (BSU) och beslutad av Kommunfullmäktige 2022-05-12.

I dokumentet ”Politisk vision FÖP Kode”, står det att:

Kode samhälles framtida utveckling ska präglas av långsiktighet och omsorg av såväl människor, miljö och klimat.
Bevara Solbergaslätten (söder ut även mot Kåröd) utifrån gröna näringars behov, behålla försörjningsförmåga.
Gröna näringar skall utvecklas
Tätortsavgränsningen utökas till att omfatta öster om motorvägen.

2.5 Nu Styrande Majoritetens Programförklaring

I Kommunfullmäktige och i dokumentet ”Programförklaring Kungälv 2030 strategiska målbudgetdirektiv 2023 (slutversion 11 nov 22)” beskriver den styrande majoriteten efter valet hösten 2022 ett antal strategiska mål.

Programförklaring Kungälv 2030

Vår vision för Kungälvs kommun innefattar blomstrande lokalsamhällen med väl utbyggd service, trygga skolor samt en politik som tar hänsyn till naturen.
Vi står för generationsansvar och helhetslösningar framför populära sakfrågor. Vi anser oss inte ha rätt att överkonsumera eller minska nästa generations handlingsutrymme.
Sverige och Kungälv ska vara bland de ledande i genomförandet av Agenda 2030, på hemmaplan och globalt.
Mål- och resultatstyrning Vi ska jämföra oss med de bästa kommunerna i landet.

2.6 Kommunens Miljömål

På kommunens egen hemsida för miljömål finns denna text under rubriken ”Regionala mål”

Kungälv arbetar nära andra kommuner och organisationer.
Vi stödjer också Västra Götalandsregionens klimatstrategi och följer årligen upp kommunens åtagande i Länsstyrelsens Åtgärdsprogram för de regionala miljömålen.

FÖPens argumentation, på sid. 17, om bostadsexpansion på jordbruksmark väster om järnvägen måste revideras och uppdateras till dagens omvärldssituation och hållbarhetskrav.
Länsstyrelsens Regionala Miljömål och Kommunens miljömål

3 MILJÖBALKEN
EXPLOATERING

MILJÖBALKENS KRAV FÖR EXPLOATERING AV JORDBRUKSMARK – INTE UPPFYLLDA. EFTERSOM UTREDNING AV ALTERNATIV BYGGNADSLOKALISERING SAKNAS

3.1. Miljöbalkens krav

(MB 3 kap. 4para.) är tydligt – om jordbruksmark exploateras ska planen tydligt visa att alternativa lokaliseringar har utretts och varför alternativen förkastats. Detta relateras till av Samrådshandlingen FÖB Kode, sid. 82, av MKB-utredningen (Ekologigruppen 2022) och av Naturcentrum 2020. MKB-utredningen, sid. 14-15 ger en förteckning över bortsorterade alternativa områden men ingen förklaring till varför dessa är oaktuella – annat än …’som grönytor’…

3.2. Har alternativa bebyggelselägen tillräckligt utretts?

Varför inte utredning av bebyggelse öster om järnvägen?

MKBen anger tydligt om byggnation på jordbruksmark…’märkbara negativa konsekvenser för jordbruk och pollinering…’ alternativa platser måste utredas’.

FÖPKode ger inte argumentation till varför områden som idag är jordbruksmark har valts för exploatering.

3.3. Tätorsavgränsningen är utökad

Enligt den politiska visionen för Kode 2022 utökas tätortsavgränsningen till att omfatta ett område öster om motorvägen.

Tätortsgränsen innebär att utbyggnadsbehovet för bostäder och verksamheter ska kunna tillgodoses innanför gränsen.

Flera olika instanser har ställt samma fråga: Var finns lokaliseringsutredningen som enligt miljöbalken måste var genomförd (Naturcentrum 2020); Länsstyrelsens email feb 2023: …’finns ingen utredning av alternativa lokaliseringar som inte är jordbruksmark redovisade i MKB’…

Var finns dessa texter som måste presenteras i samrådet?

4 BEVARANDEVÄRDE
JORDBRUKSMARK

4.1 Sammanhängande åkermark

Sammanhängande åkermark större än 5 hektar har högsta möjliga ekonomiska och bevarandevärde. De flesta av jordbruksytorna i Kungälvs kommun är små. Dock finns det ganska gott om medelstora och en del relativt stora skiften. Dessa är i regel koncentrerade till dalgångar och slättland så som vid Kode-Solberga (Naturcentrum AB, 2020).

Målet ”Bevarande av Åkermark” beskrivs i Länsstyrelsen Västra Götalands Regionala Miljömål.

Källor: Kungälvs Kommuns del av Länsstyrelsens Regionala Mål är beskrivet i dokumentet ”Utredning av Jordbruksmark, Kungälvs Kommun 2020”. Resultatet 2015-2020 finns i dokumentet ”Exploatering av Jordbruksmark 2016-2020” (Rapport 2021:08)”. I FÖP Kode anges att ytterligare 33 hektar åkermark skall exploateras. Exploatering av åkermark i Kungälvs Kommun 2021-2023 är ej medräknad.

Kungälvs andel av VGR:s Regionala Miljömål är ej beaktade.

4.2 Kulturhistoriska värdekärnor

Värdekärnor är värdefulla kulturmiljöer på jordbruksmark med synliga och ännu läsbara spår i terrängen av landskapshistoria. Konsultrapporten, Connelid 2021) identifierar tre värdekärnor, Tunge, Guntorp och Långeland, att fredas från exploatering. Dessa är samtliga utpekade för exploatering i FÖP Kode!

FÖP Kode föreslår byggnation i samtliga värdekärnor.

4.3. Biologisk mångfald

Naturbetesmarker, kanter till åkermarker, stränder vid vattendrag är ej inventerade.

4.4. Ekosystemtjänster

Kolinlagring i jordbruksmark är ej noterad.

5 . VÄRDERING
JORDBRUKSMARK

Värdering av jordbruksmarkers och grönområdens ekosystemtjänster och sociala betydelse.

5.1 Grön- och strövområden värderas högre än jordbruksmark

– Grön- och strövområden värderas högre än jordbruksmarker (åker och betesmarker) – var finns värderingsmallen?

Grönstrukturplanen, White 2022, citat: ”Odlingsmarken är väldigt närvarande i Kode. För grönstrukturen tillför åkerlandskapet utblickar och har en viktig kulturell roll förutom själva produktionen av livsmedel. Åkrarna är inte allmänt tillgängliga och har därav inga andra rekreativa egenskaper än de visuella”.

Grönstruktur är ett okänt begrepp för yrkes-biologer men används av arkitektkonsulter.Citatet visar på bristande insikter om jordbrukslandskapets värden och ekologiska dimensioner.

Naturbetesmarker? Biologisk mångfald? Ekosystemtjänster? Nämns ofullständigt för jordbruksmarker i Grönstrukturplanen.

5.2 Skogsområden värderas högre än jordbruksmark

– Skogsområden värderas högre än jordbruksmarker – var finns värderingsmallen?

Det framgår inte i FÖP Kode varför skogsbruksområden ska sparas men jordbruksmark ska exploateras?

5.3 Hållbar företagsutveckling för jordbruket

Om åkermarken förminskas med bebyggelse enligt FÖP Kode – kommer betesdriften inom värdekärnor att fortsätta?

Värdekärnorna är idag betesmarker, naturbetesmarker. Utan fortsatt bete förändras och förstörs deras historiska och biologisk mångfaldskvalitéer

5.4 Gröna näringar ska utvecklas

Gröna näringar ska utvecklas enligt Politisk vision Kungälv 2022. FÖP Kode vill göra irreversibel exploatering av jordbruksmark vilket motverkar utveckling av gröna näringar.

5.5. Andra värderingar av Jordbruksmark

Göteborgs kommun ändrar byggplaner – bevarar jordbruksmark (GP 2023).
Jönköpings Kommun stoppade exploatering av jordbruksmark redan 2020 (JP 2020).

6 TOLKNING – CENTRALA BEGREPP

TOLKNINGEN AV CENTRALA BEGREPP ANVÄNDS I FÖP FÖR ATT STÖDJA FÖP.S ARGUMENTATION. DET FINNS ANDRA TOLKNINGAR – SE NEDAN.

6.1 Stadskvalite, urbana kvaliteer

Detta begrepp används i FÖP som attraktion och som ett argument till ökad nybebyggelse i Kode.

Ett lika gällande argument till bosättning i Kode är frånvaro av stad och närvaro av jordbrukslandskap med närhet till odlingshistoria, identitet i kulturlandskapet och närhet till kulturmiljöer som naturbetesmarker rika på biologisk mångfald. Värdefulla och inspirationsrika miljöer för ungas lärande.

6.2. Gröna områden och parker

I FÖP och i Grönstrukturplanen (GSP) framgår inte att jordbruksmarker utgör Gröna områden och närströvområden. Det fokuseras främst på ’skogsområden’.

Besynnerligt eftersom det är endast centrala delar av åkermark som inte har allemansrättsliga värden. Naturbetesmarker och kanter till åkermarker, stränder vid vattendrag är utmärkta strövområden. De är kultur- och naturområden rika på biologisk mångfald, värdefulla för ungas lärande och inspirationsrika miljöer för alla inkl. för konstnärligt skapande.

Naturbetesmarker eller betade områden utmed vattendrag eller andra ’naturområden’ där biologisk mångfald präglats av jordbruksdrift – sköter sig inte själva genom bevarande. De kräver fortsatt brukande. Om inte detta sker växer de snabbt igen till snårskogar och kräver kostsam skötsel – av vem?

6.3 Ekosystemtjänster ofullständigt behandlade

Kolinlagring är en ekosystemtjänst – ges av jordbruksmarker, både betes- och åkermarker och skog. Det är alltså ytterligare ett argument för att bevara jordbruksmark. Detta är inte alls nämnt i FÖP Kode eller i GSP. Verkar som att kunskap om denna ekosystemtjänst inte finns med i samrådsmaterialet.

6.4 Lokal utveckling, hållbar bebyggelse- och företagsutveckling

Mål för jordbruksmark enligt EUs och Sveriges gemensamma jordbrukspolitik (CAP), ur Naturcentrum rapport 2020:

Lokal utveckling och hållbar bebyggelseutveckling; ’främja sysselsättning, tillväxt och lokal utveckling på landsbygden’

En sådan utveckling förutsätter att de unga jordbrukarnas marker bevaras och tillåter fortsatt jordbruksdrift.

FÖPs förslag på exploatering av jordbruksmark motverkar hållbar lokal utveckling av företag vilket särskilt gäller unga jordbruksföretagare.
Omställning Kungälv

7 GEOTEKNISK RISK- EXPLOATERING
JORDBRUKSMARK

Det finns flera Risk-områden mark och jord (relateade till Jordbruksmark) identifierade i den Geotekniska utredningen som gjorts i FÖP Kode 2022

7.1 Identifierade Riskområden i geoteknisk utredning

Källa: ” Övergripande-geoteknisk—och bergteknisk-utredning”. AWER. 2022

I FÖP Kode dokumentet ” Övergripande-geoteknisk–och-bergteknisk-utredning” 2022 är riskområden identifierade västerut på jordbruksmark. Det gäller skredrisk och förekomst av kvicklera. Det sammanfaller med FÖPens planerade exploatering för byggnation på jordbruksmark!

Citat ur Geoteknisk utredning 2022:

…Som en följd av exploatering kan skred utvecklas mot Vallbyåns utflöde…Utredningarna ska också undersöka konsekvenserna v högre vattenflöde i vattendragen…

Hur kan exploatering för bostadsbebyggelse föreslås på marker
med skredrisk och med förekomst av kvicklera?
Omställning Kungälv

8 RISK – EKONOMISK PLAN

I ÖP 2010 angavs att det inte var möjligt att starta förtätningen i det centrala området av Kode (inom 500m från järnvägsstationen) innan en lösning med planskildhet över järnvägen var på plats.

Idag 10 år senare är en lösning för planskildhet både osäkrare och ännu längre in i framtiden. Det finns en risk att den inte blir av.

8.1 Trafikutredning Planskildhet över järnvägen

I ”FÖP Kode trafikutredning Planskildhet över järnvägen 22-08-23” beskrivs olika förslag och vidare arbete. Sigma Konsulter anger fler frågor än svar på vilken lösning som faktiskt kommer att bli av.
Citat:

Finns det behov av att leda om genomfartstrafiken och om detta görs innebär det möjlighet till bostäder?
Flera planskilda GCkopplingar för att öka tillgängligheten?
Utvärdera hur ska vi integrera infrastrukturen med centrumutveckling?
Vilken lösning är mest fördelaktig?
Behålla befintlig korsning vid järnvägen?
Saknar rådighet – Kommunen behöver ta över huvudmannaskapet på ett flertal vägar – Trafikverket?
Statligt eller kommunalt beslutsfattande – Om Trafikverket bygger finns risk för långa ledtider och högre kostnader. Om kommunen har rådighet kan kommunen bygga enligt plan.
Pågående planer att ta hänsyn till – framtida regional cykelväg, utbyggnad av södra Bohusbanan och Skagerrakbanan.

8.2 Ekonomisk Konsekvensanalys – Risk

I dokumentet ”Ekonomisk Konsekvensanalys av fördjupning av översiktsplan Kode” anges att:

En bedömning av ekonomiska konsekvenser för FÖPen är mycket osäker då den är översiktlig och bedömer konsekvenser på lång sikt.
Då det råder en stor osäkerhet huruvida Bohusbanan kommer att byggas ut tas inte utbyggnaden med i den ekonomiska bedömningen.
En utebliven utbyggnad kan medföra att Kode inte utvecklas som FÖPen föreslår då det finns risk för att efterfrågan på bostäder, kontor, handel och service är för låg.
Utbyggnadsområdena planeras ägas till cirka 20 procent av kommunen och 80 procent av övriga markägare. En osäkerhetsfaktor föreligger vad gäller genomförande av bebyggelse i utbyggnadsområden som inte ägs av kommunen.
Förekomsten av fornlämningar och föroreningar och andra liknande kostsamma faktorer på utvecklingsområdena är inte behandlat i FÖPen

Utöver riskerna som angetts i den ekonomiska konsekvensanalysen, finns också en uppenbar risk att kommande detaljplaner kommer att överklagas av intressenter i och omkring Kode.

8.3 Ekonomisk Konsekvensanalys – Genomförande