Hur talar vi om klimatet utan anklagelser mot personliga val?

Klimatsamtalen människor emellan har en tendens till att skapa motsättningar mellan grupper. Åsikterna kan bli än mer fastlåsta samtidigt som den allmänna klimatmedvetenheten ökar i takt med att klimatorsakade händelser ger ökade samhällskostnader.

Fråga: Jag har en del klimatångest som finns där nästan jämt. Jag känner att jag vill prata med vänner och bekanta om hur vi lever med tanke på klimatförändringarna men drar mig för det, jag vill inte uppfattas som en moralpolis. Jag behöver hjälp: hur pratar jag om klimatet på ett sätt som blir bra? /Villrådig

Svar: Först och främst: Vi behöver komma ifrån tanken att oro för klimatet är något dåligt. Tvärtom, det är en signal som säger att du kommer att arbeta för att förbättra situationen och det är något bra!

Trots att många bekymrar sig för klimatförändringarna kan det vara känsligt att prata om. Här kommer en del tips som vi samlat på oss från olika håll.

Många tycker det är jobbigt att ställa om. Det kan vara bra att bekräfta den känslan, och samtidigt stå för att det känns bra att leva i överensstämmelse med sina värderingar. En person som är säker på vad som känns rätt och fel mår väl av att leva så nära sina värderingar om möjligt. Det där är en viktig balans – att undvika pekpinnen mot andra samtidigt som du visar att du mår bra av dina egna val.

Var vänlig och visa med ditt kroppsspråk att du är intresserad av vad personen du pratar med har att säga. Vi människor tycker om att bli lyssnade på. Ställ frågor för att förstå hur den andre resonerar, och anpassa samtalet därefter. Även om du uppfattar något svar som felaktigt, så försök se det från den andres perspektiv.

Lev som du lär.

– Det ger trovärdighet

Övning ger färdighet. Pratar du med många olika människor kommer du garanterat att få till ett bra samtal för eller senare, vilket ger hopp och energi att fortsätta. Försök att prata även med kollegor, bekanta och andra utanför din allra närmaste krets. Ibland är det lättare att prata med främlingar än med de närmaste.

Lev som du lär. Det är extra viktigt att forskare och andra som talar om klimatkrisen själva lever som de lär, eftersom det påverkar deras trovärdighet och även allmänhetens stöd för de åtgärder de förespråkar.

Generellt sett är det bra att undvika att lägga diskussionen på individplan. Klimatfrågan är bredare än individens hela ansvar. Det är viktigt att påminna sig själv och den andre om att det handlar om systemförändringar som måste ske, på många olika nivåer. 

Klimatsamtal behövs. De kan fungera som en startpunkt för handling. Allt fler inser att enbart individuella lösningar kring konsumtion, livsstil och hushåll inte räcker. I stället vill många engagera sig i kollektiva rörelser och kampanjer, skapa opinioner – och påverka klimat-politiken. Men tröskeln mellan ett individuellt engagemang och kollektiva organiserade insatser kan vara hög. Om vi ska lyckas motivera fler att engagera sig i klimatet är det viktigt att vi som kämpar för det uppfattas som sympatiska och inkluderande. – Vi vill ju få med oss folk!

Och du, lägg så lite energi som möjligt på förnekarna, det går oftast inte att få med sig dem i alla fall.